Anpassa skärpedjupet i dina bilder genom att förstå bländaren

Bländaren påverkar ljusinsläpp och skärpedjup. Här förklaras grunderna för vad bländaren är och hur den används, samt vart de olika bländarvärdena kommer ifrån och hur de beräknas.

Vad är bländare?

Bländaren (eng. aperture) kan förklaras som ett hål i objektivet som släpper in ljus till kameran och sensorn. Ljuset behövs för att det överhuvudtaget ska bli någon bild. Detta kallas för exponering. Ju större hålet (bländaren) är desto mer ljus kommer in, och desto kortare tid behöver kameran (sensorn) exponeras för ljuset. Förutom ljusinsläppet, påverkar bländaren även skärpedjupet.

Skärpedjupet (eng. depth of field) är det som påverkar hur mycket av bilden som är skarp. Ett kort skärpedjup resulterar i att en liten del av bilden blir skarp och långt skärpedjup resulterar i att en större del av bilden blir skarp. Se bild nedan.

Det finns två saker att skilja på. 1) Bländaröppning (eng. lens opening) och 2) bländarvärde (eng. f-number alt. f-stop). Skillnaden är som följer:

• Bländaröppning: Hålet i kameran
• Bländarvärde: En siffra som bidrar till bländaröppningen.

Bländaren skrivs exempelvis f/2.8, där 2.8 är bländarvärdet. Ju lägre bländarvärde desto större bländaröppning, och tvärtom. Jag kommer gå igenom logiken i detta, senare i inlägget.

Skärpedjup

Skärpedjupet påverkas bl.a av bländaren som nämnt tidigare, men det finns även två ytterligare aspekter som påverkar detta, nämligen objektivets brännvidd och avståndet till motivet. På bilderna nedan kan ni se exempel på detta.

Här påverkas skärpedjupet av avståndet till motivet, vilket innebär att vi fysiskt flyttar oss närmare eller längre ifrån det motiv vi ska fota. Detta är jättebra, för då för vi lite motion! Bilderna är tagna med en brännvidd på 50mm och en bländare på f/2.8 samt vid ett avstånd på 1.5 meter, 1 meter och 0.5 meter.

Här påverkas skärpedjupet av brännvidden, och resultatet blir precis likadant som föregående exempel - skärpedjupet ändras. Skillnaden är att vi står stilla på samma ställe och låter objektivet ta oss närmare eller längre ifrån vårt motiv. Bilderna ovan är tagna med en brännvidd på 35mm, 50mm och 70mm där alla har bländaren f/4.5.

Här påverkas skärpedjupet av bländaren, vilket betyder att vi kan ha samma brännvidd vid samma avstånd men ändå få olika skärpedjup. Bilderna är tagna med en brännvidd på 40mm från ett avstånd på 5m och har bländare f/2.8, f/4, f/5.6, f/11, f/16 och f/22.

Notera: Som jag nämnde tidigare, kommer ljusinsläppet öka/minska när bländaren ändras, vilket betyder att bilden även kommer bli ljusare/mörkare. För att få samma ljus (exponering) i alla bilder måste vi kompensera detta genom att antingen öka/minska slutartiden eller ISO:n. På bilderna ovan har jag kompenserat med en längre slutartid.

Om din kamera är inställd på programläget Av/A kommer kameran sköta detta åt dig, men om du fotar manuellt (M) måste du ställa in detta själv. Manuell fotografering kan verka krångligt i början men ju mer du provar dig fram desto mer kommer du lära dig.

Nedan ser ni hur bilderna skulle se ut om jag inte hade kompenserat med slutartiden.

Fördjupning

2.8, 5,6, 11, 22?! Vad kommer alla dessa nummer ifrån? De kan verka helt random till en början, men faktum är att det är väldigt logiskt. Allt handlar om gammal hederlig matematik. Yeah, it all comes down to math! Bli inte rädd nu, vi behöver inte förstå matte för att kunna fota men för er som är nyfikna tänkte jag förklara varifrån siffrorna kommer och hur de hänger ihop.

Bländarsteg

Bländarsteg är intervallerna mellan varje bländarvärde. Vi kan dela in bländarstegen i hela och halva (finns även 1/3 om man vill vara petig, men jag tänker bortse från detta). Nedan visas uträkningarna för de olika stegen. I de lila cirklarna ser ni vilket bländarvärde ekvationen resulterar i och under bilden finns även de vanligaste stegen i bländarskalan.

De hela bländarstegen beräknas genom att ta ett bländarvärde gånger 2

1 · 2 · 4 · 8 · 16 · 32

De halva bländarstegen beräknas genom att ta ett bländarvärde gånger kvadratroten

1.4 · 2.8 · 5.6 · 11 · 22 · 45

Som ni kanske uppmärksammat så tas inte alla decimaler med i bländarsteget. Ex 11.31 avrundas till 11. Varför? Helt enkelt för att det ska var lättare att komma ihåg. Ju färre decimaler vi måste minnas, desto bättre. Dessutom har decimalerna inte så stor betydelse i detta sammanhang. Även om vi ställer in bländaren på 11 och inte 11.31 så kommer ändå objektivet och kameran vara matematiskt korrekta och använda alla decimaler. Som jag nämnde tidigare så behöver vi inte fundera så mycket på detta, för vi är som sagt fotografer - inte Einstein.

Att bländarstegen är hela, halva eller 1/3 är inte heller jätteviktigt att kunna, huvudsaken är att förstå att ett lågt bländarvärde (ex 2.8) ger ett kort skärpedjup och stort ljusinsläpp och ett högt bländarvärde (ex 22) ger ett långt skärpedjup och lågt ljusinsläpp. Sen är det egentligen skitsamma vilken typ av bländarsteg det är.

Bländaröppning

Tidigare skrev jag att bländaren exempelvis skrivs f/2.8 och att ju lägre bländarvärde vi har, desto större bländaröppning får vi, och tvärtom. Nu tänkte jag gå igenom logiken i detta.

Vi vet att bländaröppningen beror av bländarvärdet och den beror även av brännvidden. I f/2.8 står f för brännvidd (eng. focal length) och 2.8 för bländarvärdet. Detta betyder att f/2.8 i själva verket är en matematiskt formel för brännvidd delat med bländarvärdet. Bländarvärdet brukar i engelskan skrivas som f-number eller f-stop vilket gör att den generella formeln ser ut som den till vänster i bilden nedan. Formeln till höger är precis samma sak, fast förenklad till ord vi känner till.

Om vi har ett objektiv med en brännvidd på 50mm och sätter bländaren till 2, kommer vi få en bländaröppning på 25mm. Om vi istället har en brännvidd på 200mm och samma bländare kommer vi nu istället få en bländaröppning på 100mm.

Vad betyder detta? - Att ett 50mm objektiv med bländare 2 inte kommer släppa in lika mycket ljus som ett 200mm objektiv med samma bländarvärde. Detta i sin tur gör dels att bilden blir lite mörkare och dels att skärpedjupet förändras (precis som jag visade i tidigare exempel).

Hoppas detta var givande och att ni har lärt er något. Nedan följer en kort ordlista för de olika begreppen om ni vill googla runt lite själva. Annars är mitt bästa tips att leka med kamerans alla inställningar.